I got soul but I´m not a soldier

jag borde för mitt eget bästa sluta lyssna på Bon Iver. men bara för ikväll.
det tynger ner mig.
det krångliga är att jag är glad utåt. men det är ingen mask jag slänger på. jag spelar inte.
men när man stänger in sig i ett litet rum som detta, där bara datorn finns att stirra på och bara ett tangentbord finns att få ut sina känslor och sina tankar genom, så kan man inget annat göra än att skriva hur man mår. och då är det väldigt lätt att överreagera. gör något litet till en stor sak.
jag har inget att klaga över. det är jag som är den onda och den andra, du, är den goda.

jag har en vän. hon mår sådär för tillfälligt. inget direkt fel, men hon säger att inget är roligt i livet just för stunden. jag tror det är pressen. vi ska vara så överbra nu. mindre än 1 och 1 halvt år kvar i skolan. men det är inte slutet. om man sedan ska bli något så måste man ägna ännu mer tid åt prov, tentor, uppsatser. enligt vissa. vilka ska man lyssna på?

sen är det de här med körkortet. det ska göras. det ska tydligen bara göras, ha det gjort, känns bäst då. okej, jag lyder er. ni som vet.
för jag vet då fan inte. osäkrare själ får ni leta efter.

och kärlek. kärlek hinns inte med.
bara om man vill.
och jag som trodde att jag ville.